så. igår var det daniel. kalasfint grabben! torrjuck mot ett mikrofånstativ och skrikande flickor och pojkar (och pensionärer och barn!). herregud. note to self: var inte så jävla kort när du står på andra raden, du blir nertrampad. idag har jag ingen känsel någonstans, men det är okej. det var liksom värt det.

sov hos amanda efteråt. kom hem vid två-snåret. bemöts av pizza och två par nya skor. får senare höra att man är tvåtusen spänn rikare för att mormor "ville inte köpa kläder åt dig som hon gjorde till barnen, men du får pengar istället så det blir rättvist". tack finafina mormor.