jag har bytt namn på dikta och det passar mig bättre så nu hittar ni mig även här, ni som konstant följer min virtuella dagbok. jag saknar blogspot där jag hängde som trettonåring och längtade hem. det här stängs alltså ner för framtida inlägg, men jag låter bloggen finnas kvar. det är en del av mig. men nu vill jag bara hitta mig själv.

pojke: hur vet du det?

-

satte mig ner, såg betyget på uppsatsen och kände "fan. där försvann mitt betyg. hej vg".

vad kan man förbättra med kursen?

-

hej elin. det är femtio dagar kvar tills du möter din värsta rädsla. din boggart. åh herregud. sen då? hur ska jag överleva? en av de där som inte tog livet av sig för att man måste få veta slutet. en av de där som rowling dedikterade boken till. en av de som hållt ut till slutet. vart med. hjärtat sitter utanpå just nu efter att ha läst del två för tredje gången på två dagar. andningssvårigheter, jag kan inte se, jag bara gråter. det är femtio dagar kvar och jag känner mig som en treåring. femtio dagar. sen är det jag och min boggart.

ville bara att jag skulle ha något att läsa om femtio dagar. för att klara av ångesten.

hur elin blir fett pepp på livet: basisten i pash priority lägger till en på facebook (typ som han gör med alla som gillar dem verkar det som), men han skriver dessutom till en. och snackar om att bilderna är najs och ber en checka om man kan göra en stop-motion med deras musik. och allt jag vill säga är "jag brukade tycka sångaren var snygg, men damn boy. du är läcker" men vågar inte.

East Festival igår. jajamen. skrik, hopp och dans till band, sjukt najs framträdande av människor från plugget och mitt i allt hittade jag josef och blev en lycklig tjej. jag hade blomsterkrona, fick äta sushi och jag, catte och amanda bildade ett band. vi heter "trashcan suicide", vi är grymma. elina får vara med också. hon ska spela trummor medan hon sitter på en häst. yay oss. 

kom hem vid tio i elva och fick springa från tåg till dörr för att inte kräkas på vägen. det är nämligen var som händer om man likt jag lider av tinitus och står precis framför högtalarna i stort sätt hela dagen. buller i mage, huvudvärk och pip. lagom till näst sista bandet fick jag öronproppar. idag är jag solbränd, har en sköldpadda under nyckelbenet, vår logga på benet, trasiga fötter, lite lätt rödsprängda ögon och pip i öronen. så som det ska vara.

satt i duschen, fick blod på knät, kände i pannan, blod på handen. reser mig upp, kollar pannan: inget synligt sår. har upptäckt två gropar precis under min midja, tryckte i dem och fick ett enormt blåmärke. mitt knä knakade till efter att jag suttit fel och nu är det någon blandning av träningsvärk/växtvärk/skitjobbig smärta i hela benet och jag vill skrika högt. älskar när kroppen totalfuckar ur.

på lördag ska jorden gå under klockan 18:00, så jag bestämde mig för att inte plugga matte igår inför dagens nationella. why bother liksom? jag ska ju ändå inte få något betyg för då finns inte jorden. istället satt jag och såg på all skit som fanns på tv, sov, fotade, redigerade, klippte ihop till en övnings-film och dampade loss lite i soffan/sängen/där jag sover. jag har drömt om att fly till egyptien för att inte bli upptäckt med att ha skolkat från dagens nationella som varar i fyra timmar. jag förstår nämligen ingenting. jag kan PQ-formeln och resten är ett enda stort sudd. jag kan inte få g i den här kursen fastän min lärare lovat mig det, för hon har denna månad ändrat reglerna. jag hinner alltså inte göra det som hon bestämt sig att vi ska göra, och kommer då faila. men det gör ju inget. för på lördag är det sjutusen år sedan Noaks Ark seglade iväg, och då ska vi ju ändå dö. tack amerika för att ni gör så jag slipper oroa mig. tack. ♥

-

tänk om jag bara hade vart en av de där lyckliga få. ett av de små barnen som vaknade en morgon av ugglor som tjöt utanför fönstret. ett av barnen som sprang ner till frukostbordet och undrade vad som stod på. ett av barnen som fått ett brev. brevet. tänk vad som hade kunnat hända. jag hade fått åka till ett magiskt slott, bli klasskompis med mr potter och vågat bjuda ut mr wasley på balen i årskurs fyra. tänk om jag hade fått vara med. leta efter nargles med miss lovegood och läsa böcker med miss granger. allt såntdär som aldrig kommer att hända eftersom jag inte är en av de lyckliga. 

albus, din jävel - jag väntar fortfarande på mitt brev. fan.

kund kommer in och jag rusar uppför trappan, sådär som det ska vara. ler stort och säger hej.
kund: men oj är du alltid såhär glad när du får kunder?
jag: ja man måste ju försöka!
får en beställning, ringer tony medan kunden pratar glatt i bakgrunden med både mig och sig själv. stannar kvar och pratar lite konst, säger att jag är söt och trevlig och "hit kan man ju komma oftare med så trevlig personal!". jävla stor skillnad från alla griniga kärringar som kommer in med sina gubbar! ♥

åkte till handen med amanda för att ta hål i örat igår, så jag fick ett till liksom. står vid tåget efteråt och örat pulserar liksom och är ömt och då ringer telefonen och jag svär högt när jag slår i den i örat när jag svarar.

"ursäkta mig, jag ska bara gå och spotta blod"
har sagt det säkert tio gånger idag.

how i met your mother ♥

-

-

gissa vem?